Genomic Medicine Sweden (GMS) lyfter viktiga aspekter för ett framgångsrikt införande av precisionsmedicin i sjukvården i sin strategiplan för 2021–2030.
I strategiplan 2021–2030 presenterar GMS sin ambition för införande av precisionsmedicin i sjukvården i Sverige under det kommandet decenniet. En stor vikt läggs vid en stabil och långsiktig finansiering och nationellt ledarskap såväl som förankring i sjukvården.
Precisionsmedicin är redan idag en del av svensk sjukvård för vissa diagnoser och i vissa delar av landet. GMS mål är att bred gensekvensering, i form av breda genpaneler och helgenomsekvensering, används i mycket större utsträckning framöver för en bättre diagnostik och jämlik vård av patienter. Målet är att kunna ge en bättre uppföljning och individanpassad vård och behandling av patienter med cancer, sällsynta diagnoser, infektionssjukdomar och komplexa sjukdomar. Över den närmaste tioårsperioden förväntas antalet prov som analyseras med bred gensekvensering i sjukvården att överstiga 800 000 prov.
GMS strategiplan belyser de nyckelfrågor som måste adresseras och hanteras för att lyckas med införande av precisionsmedicin i sjukvården. Dessa handlar bland annat om en nationell samordning och ledning, en nationell genomikplattform för säkert nyttiggörande av genomikdata, ökad tillgång till kliniska studier, samverkan, inte minst med patientföreningar och näringslivet, och kompetensutveckling.
De fem övergripande mål som GMS har satt upp linjerar också väl med regeringens life science-strategi och mål om att vara världsledande inom implementering av precisionsmedicin (se faktaruta).
– För att nå regeringens ambition om att vara världsledande inom implementering av precisionsmedicin kommer det att krävas ytterligare satsningar, både vad gäller finansiering och nationellt ledarskap, säger Mats Ulfendahl, ordförande för GMS styrgrupp.
Utmaningarna och lösningarna för en fortsatt implementering av precisionsmedicin i hälso- och sjukvården och hur det nationella ledarskapet ska se ut i form av samverkan mellan regioner och stat kommer att diskuteras vidare på ett webbinarium som GMS ordnar den 1 februari (mer om program och registrering).
- Implementerad användning av bred gensekvensering inom sjukvården för bättre diagnostik och jämlik vård för alla patienter. Införande av likvärdig och resurseffektiv gensekvensbaserad diagnostik inom hälso- och sjukvården för att möjliggöra individanpassad vård och behandling, det vill säga precisionsmedicin av högsta kvalitet.
- Etablerad nationell genomikplattform och kunskapsdatabas. En samlad nationell genomikplattform och kunskapsdatabas med molekylära data kopplade till hälsodata från sjukvården, samt intelligenta digitala beslutsstöd som möjliggör patientcentrerad vård, forskning och innovation.
- Ökat nyttjande av genomik- och hälsodata för forskning, utveckling och innovation. Den nationella genomikplattformen och kunskapsdatabasen levererar molekylära data av högsta kvalitet som nyttjas av såväl akademi som näringsliv för att tillsammans med sjukvården bidra till förbättrad vård för patienterna.
- Ökat deltagande i kliniska studier. Verka för fler kliniska studier och att patienter i högre grad kan erbjudas deltagande i kliniska studier då den breda diagnostiska sekvenseringen möjliggör direktrekrytering via sjukvården. Infrastrukturen medger snabb introduktion i kliniskt bruk och utvärdering av diagnostik och behandlingsresultat.
- Förutsättningar för primär prevention och tidig upptäckt av folksjukdomar. Kostnadseffektiv sekvensering används för att tidigt upptäcka, individanpassa behandling eller helt undvika olika typer av folksjukdomar, d.v.s. precisionshälsa, samt ger beredskap för att snabbt hantera hot mot folkhälsan som till exempel utbrott av nya infektionssjukdomar.
