Vad är genomik?

Under de senaste tio åren har det skett en snabb teknikutveckling som lett till att människans hela arvsmassa (ett genom) kan läsas av (sekvenseras) på mindre än ett dygn och till en bråkdel av kostnaden för det första genomet som analyserades. Detta har möjliggjort att kraftfulla gensekvenseringstekniker nu kan användas i sjukvården.

Vad är DNA?

DNA, eller deoxyribonukleinsyra, är det kemiska ämne som bär den genetiska informationen, även kallad arvsmassa. Informationen i DNA sparas som en kod som består av fyra olika byggstenar, kemiska baser; adenin (A), thymin (T), cytosin (C) och guanin (G). Ordningen, eller sekvensen, av dessa baser utgör en instruktion för att bygga och upprätthålla en organism, som människan. Detta liknar sättet som bokstäver i alfabetet förekommer i en viss ordning för att bilda ord och meningar.

Vi bär alla olika genetiska varianter i DNA som skiljer mellan människor. Varianter kan antingen ärvas från en förälder, och finns då i alla celler i kroppen, eller uppstå någon gång under en persons liv, och finns då endast i vissa celler. Vanliga genetiska varianter ger upphov till helt normala skillnader mellan människor som till exempel ögonfärg, hårfärg och blodtyp. Detta skiljer mot sjukdomsassocierade varianter som bland annat orsakar sällsynta ärftliga sjukdomar eller är involverade i utveckling av cancer.

Vad är en gen?

En gen är den grundläggande fysiska och funktionella enheten för ärftlighet. Gener består av DNA. Människan har mellan 20 000-22 000 gener. Varje individ har två kopior av varje gen, en som ärvs från mamman och en från pappan.

De flesta gener har instruktioner för att göra molekyler som kallas proteiner. Proteiner behövs för alla funktioner i vår kropp. Avsaknad av ett protein eller ett protein som fått en förändrad funktion på grund av en sjukdomsassocierad genvariant kan leda till sjukdom.

Vad är ett genom?

Ett genom är hela arvsmassan, samtliga gener, hos en levande organism. Genomet innehåller all den information som behövs för att bygga upp och upprätthålla organismen. I människor finns, i alla celler som har en kärna, en kopia av hela genomet från vardera föräldern, alltså två uppsättningar av 3 miljarder DNA baspar. Studie av hela arvsmassan, genomet, kallas genomik.

Kartläggning av genom med DNA-sekvensering

DNA-sekvensering är processen för att läsa av ordningen av baserna i DNA-sekvensen. Den tidiga DNA-sekvenseringen var arbetskrävande och långsam och det tog därför flera år att sekvensera endast en mindre del av genomet. Idag kan man läsa ett helt genom på mindre än ett dygn och till en betydligt lägre kostnad. Detta har möjliggjort att den här nya tekniken kan användas i sjukvården.

Moderna sekvenseringsteknologier bygger på en teknologi som kallas next-generation sequencing (NGS) eller massiv parallell sekvensering (MPS).

Sekvenseringstekniken används till exempel i sjukvården idag vid diagnostik av sällsynta diagnoser och cancer, men även för att hitta genetiska avvikelser hos ett foster, det så kallade NIPT testet (Non-Invasive Prenatal Testing). Med ett enkelt blodprov från den gravida kvinnan kan man ersätta fostervattensprovet och minska risken för missfall.

Helgenomsekvensering – steg för steg

  1. Prov från patienten
    Ett prov, så som blod, tas från patienten. Patientens DNA-molekyler delas upp i många små fragment, ungefär 300 baspar långa.
  2. Sekvensering
    DNA-fragmenten placeras i ett sekvenseringsinstrument, som läser DNA bokstav för bokstav i ändarna av alla fragment. Tack vare den stora mängden fragment kommer till slut hela genomet att vara kartlagt.
  3. Bioinformatik
    Med hjälp av kraftfulla datorer, och bioinformatiker, kan den omfattande mängden data som genereras kontrolleras och filtreras. Genomsekvensen återskapas utifrån alla fragment och jämförs med ett referensgenom av människans DNA för att identifiera varianter, det vill säga avvikelser från referensgenomet.
  4. Analys
    Ett team av forskare och kliniska genetiker arbetar tillsammans för att gå igenom de varianter som hittats i patientens DNA-sekvens. De använder olika verktyg och resurser beroende på den kliniska frågeställningen så som: genetiska databaser, forskning och litteratur, statistik och modellering, och hälsoinformation (så kallade fenotypiska data) om patienten.
  5. Resultat
    En rapport som beskriver fynden av helgenomsekvenseringen produceras. Den skickas till patientens kliniska team och används för att bestämma vård och behandling.

Några möjliga utfall är:

    • Fastställa diagnos
    • Identifiera möjliga behandlingar
    • Remiss till relevant klinisk studie
    • Inget resultat (dock kan nya resultat komma fram i senare forskning som stödjer diagnos)

Molekylär diagnostik vid solida tumörer – från immunhistokemi till breda genpaneler

Anders Edsjö, överläkare vid Klinisk genetik, patologi och molekylär diagnostik, Region Skåne berättar om ”Molekylär diagnostik vid solida tumörer – från immunhistokemi till breda genpaneler” den 17 mars 2023.

GMS implementering av precisionsmedicin nationellt och regionalt

Richard Rosenquist Brandell, professor i klinisk genetik och överläkare vid Karolinska Institutet/Karolinska universitetssjukhuset och föreståndare för GMS berättar om ”GMS implementering av precisionsmedicin nationellt och regionalt – vad har vi åstadkommit hittills och vart är vi på väg?” den 3 februari 2023.

Genomisk resistensbestämning av bakterier

Christian Giske, professor och överläkare, Medicinsk enhet Klinisk mikrobiologi och Institutionen för Laboratoriemedicin vid Karolinska universitetssjukhuset, Karolinska Institutet berättar om ”Genomisk resistensbestämning av bakterier” den 15 september 2023.

Nationell analys av patienter med KRAS-muterad lungcancer

Johan Botling, överläkare och professor i patologi, Göteborgs universitet, Sahlgrenska sjukhuset; Gunnar Wagenius, docent, överläkare på Lungonkologiskt Centrum, Karolinska Universitetssjukhuset och registerhållare, Nationella lungcancerregistret och Arash Hamidian, medicinsk Rådgivare, Amgen berättar om ”Nationell analys (real-world-data) av patienter med KRAS-muterad lungcancer – ett samarbete mellan GMS, lungcancerregistret och Amgen” den 29 september 2023.

Fosterdiagnostik – ett okänt precisionsmedicinskt spjutspetsområde

Bo Jacobsson, professor vid avdelningen för obstetrik och gynekologi, institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrens­ka akademin, Göteborgs universitet och överläkare vid kvinno­kliniken Sahlgrens­ka universitetssjukhuset berättar om ”Fosterdiagnostik – ett okänt precisionsmedicinskt spjutspetsområde” den 2 juni 2023.