Sällsynta diagnoser
Genomic Medicine Sweden Rare Diseases har som målsättning att säkerställa att alla patienter i Sverige med en misstänkt ovanlig genetisk sjukdom får tillgång till den bästa och mest adekvata genetiska utredningen. Nya tekniker för gensekvensering möjliggör analys av hela arvsmassan och öppnar upp för bättre diagnostik och snabbare behandling.
Det finns idag över 8 000 ärftliga sjukdomar beskrivna, och i denna grupp ingår både mycket ovanliga diagnoser som innefattas av begreppet ”sällsynta diagnoser”, och även något vanligare ärftliga sjukdomar, till exempel ärftliga hjärtsjukdomar, neuromuskulära sjukdomar och starkt ökad ärftlig risk för cancer.
I Sverige definieras en sjukdom som en sällsynt diagnos om den uppträder hos färre än 1 av 10 000 invånare och leder till funktionsnedsättning. Det finns ett stort antal sällsynta diagnoser så även om varje sjukdom i sig är ovanlig är det sammantaget ett stort antal människor i Sverige som är berörda. Mer än 80 procent av sällsynta diagnoser är av genetiskt ursprung och många är kroniska och livshotande.
Eftersom sällsynta diagnoser är enskilt ovanliga och många till antalet är det mycket svårt för enskilda läkare att ha den fulla kunskapsbilden om alla dessa sjukdomar. Detta innebär att många patienter med sällsynta diagnoser och andra ärftliga sjukdomar får vänta länge på en diagnos och därmed på behandling och uppföljning. Därför behövs ett brett samarbete regionalt, nationellt och internationellt för att förbättra vården för dessa patienter.
Teknisk utveckling leder till bättre diagnoser
Under de senaste åren har genetiska metoder som bygger på så kallad next-generation sequencing (NGS) blivit allt vanligare inom klinisk diagnostik vilket möjliggjort ett skifte av utredningsstrategi. Istället för att som tidigare analysera en enstaka gen i taget används så kallade genpaneler, där alla kända gener som kan ge en viss klinisk bild ingår. Som ett av få ställen i världen integreras nu också analys av hela människans arvsmassa, så kallad helgenomsekvensering, för sällsynta diagnoser i sjukvården över hela Sverige. Fler än 5 000 prover har redan analyserats med denna teknik, och under de nästkommande åren kommer antalet att skalas upp för att möta det behov som finns inom sällsynta diagnoser.
Rätt diagnos och snabbare behandling
När helgenomsekvensering integreras i sjukvården kommer fler personer med sällsynta diagnoser få en genetisk förklaring till sina symptom. Det leder till att patienterna snabbt får korrekt medicinsk behandling och uppföljning. Helgenomsekvensering förebygger redan idag för tidig död och svåra handikapp för patienter med behandlingsbara sällsynta sjukdomar.
Ärftliga sjukdomar inom GMS
Vi vill att varje patient i Sverige med en misstänkt ärftlig sjukdom ska få den bäst lämpade genetiska utredningen. Beroende på vilken diagnos som misstänks kan det vara helgenomsekvensering eller en smalare analys som till exempel sekvensering av den proteinkodande delen av arvsmassan (helexomsekvensering). Inom Genomic Medicine Sweden (GMS) arbetar vi nu för att samordna gensekvenseringen för att kunna ge patienter med ärftliga sjukdomar, inklusive sällsynta diagnoser, den bästa diagnostiken. Detta kommer vi att göra via sju center för genomisk medicin (GMC) som just nu byggs upp vid alla regioner med universitetssjukvård.
Nationell koordinering inom sällsynta diagnoser och andra ärftliga sjukdomar
Arbetsgruppen för sällsynta sjukdomar inom GMS arbetar aktivt inom nationella nätverk såsom Nationella programområdet för Sällsynta sjukdomar och Svensk Förening för Medicinsk Genetik och Genomik (SFMG) samt samverkar med Riksförbundet för Sällsynta diagnoser.
Länkar
Socialstyrelsen
Riksförbundet Sällsynta diagnoser
Svensk förening för Medicinsk Genetik och Genomik
