Av de 350 barn som varje år får cancer har cirka 10 procent en medfödd ärftlighet att utveckla cancer. Dessa barn ingår i en särskild studie medfödda genetiska förändringar studeras för att individanpassa behandling och uppföljning.
Genetisk predisposition vid barncancer
I en nationell studie, som är ett samarbete mellan GMS och Barntumörbanken, kommer under året fler än 100 barn med cancer att erbjudas genetisk testning av hela arvsmassan, så kallad helgenomsekvensering. Helgenomsekvensering ger en förfinad diagnostik och därmed möjlighet till en individanpassad behandling och uppföljning av varje barn. Målet är att alla barn som drabbas av cancer, cirka 350 barn varje år, ska erbjudas helgenomsekvensering framöver. Studien stöds av Barncancerfonden och Socialdepartementet.
Cirka 10 procent av de barn som får cancer har en medfödd ärftlighet, en så kallad genetisk predisposition, att utveckla cancer. Som en del av den nationella studien ingår ChiCaP studien (Child Cancer Predisposition) där man tittar specifikt på ett 50-tal gener som är viktiga för val av behandling för de barn som har en genetisk predisposition att utveckla cancer, vilket också inkluderar vissa barn med syndrom. Det här är ett viktigt verktyg för den behandlande läkaren.
Ett viktigt verktyg för val av behandling
Vissa medfödda genetiska förändringar, mutationer, kan innebära att cytostatika eller strålning orsakar allvarliga biverkningar hos barnet. I andra fall behöver dosen av ett läkemedel justeras då barnet har mutationer i de enzym som bryter ner läkemedlet.
– Målet med vårt arbete i den här studien är att undvika att ge barnet för starka behandlingar för att undvika biverkningar. Och att hitta så riktad precisionsmedicin som det bara går, säger Ann Nordgren, adjungerad professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet och överläkare på avdelningen för klinisk genetik, Karolinska Universitetssjukhuset.
– Vi vill också kunna erbjuda kontrollprogram med till exempel regelbundna ultraljud eller MR-undersökningar, eller förebyggande operationer för de här patienterna, fortsätter Ann Nordgren.
Ann Nordgren. Foto: Rick Guidotti
En klinisk studie och ett forskningsprojekt
På prov från barnet, görs en helgenomsekvensering för att studera arvsmassan både i vanliga celler och cancerceller. Med en så kallad in silico genpanel tittar man sen specifik på drygt 50 gener i helgenomsekvensen.
För listan med dessa 50-talet gener, den så kallade ”ChiCaP actionable gene list”, finns redan kunskap om hur de påverkar behandling. Hittar man en mutation i någon av dessa gener så kan läkaren utifrån den kunskapen välja typ av behandling och justera dosen.
Om man däremot inte hittar någon genetisk förändring i dessa 50 gener så går sökandet vidare i en större klinisk genpanel. Och hittar man ingenting där heller, men det fortfarande finns en stark misstanke om medfödd ärftlighet för cancer, så kan också helgenomsekvensering göras på föräldrar för att jämföra med barnet. Se faktaruta om studien.
– Det har varit ett stort arbete med att få fram vilka gener vi ska titta på i de olika genlistorna, berättar Ann Nordgren. Men det är också ett kontinuerligt arbete med att utveckla dessa kliniska genpaneler vidare. Vi har även en pågående forskningsstudie där vi tittar på ytterligare 800 gener, fortsätter Ann.
– Med den utökade kunskapen vi får inom forskningsstudien kommer vi allteftersom att kunna inkludera fler gener som är viktiga för behandling och uppföljning i kliniken.
Hur påverkas familjen
Under studien kommer också familjen att utredas om de är bärare av de ärftliga genetiska mutationerna som hittats hos barnet. Familjemedlemmar som har en ökad risk för cancer kommer att erbjudas ingå i screeningprogram för att på ett tidigt stadie upptäcka cancer. För familjer som planerar att skaffa fler barn är också genetisk vägledning en viktig del av det arbete som Ann Nordgren och hennes kollegor gör.
Helgenomsekvensering öppnar upp för mycket kunskap och nya möjligheter till behandling och vård av patienter. Men den stora mängden information om genetiska förändringar hos både barn och övriga familjemedlemmar kan också skapa oro.
– Vi har tagit fram ett frågeformulär och kommer också göra djupintervjuer med föräldrarna för att utvärdera hur föräldrarna och övriga familjen upplever själva studien och att ha gjort helgenomsekvensering, berätta Ann Nordgren.
Utbildning för läkare och sjuksköterskor i barncancervården
Fulya Taylan. Foto: Rick Guidotti
Barnonkologer och cancersjuksköterskor över hela landet kommer att utbildas om ChiCaP studiens utförande och vad det innebär vid behandling av barn med cancer. Ett bredare utbildningsmaterial tas också fram inom till exempel genomik och helgenomsekvensering samt etik och informerat samtycke.
– Utbildning är en viktig del av studien. Vi kommer arbeta nära både läkare och sjuksköterskor inom barncancervården för att se till att de har de bästa förutsättningarna att jobba med ChiCaP studien, säger Fulya Taylan, labkoordinator för ChiCaP.
- Helgenomsekvensering genomförs på blod och tumörceller.
- Ett 50-tal gener studeras i ChiCaP actionable genpanel.
- Om en mutation finns i ChiCaP actionable genpanelen, görs modifiering av behandling, genetisk vägledning, utredning av familjen, kontrollprogram vid behov.
- Om en mutation inte finns i ChiCaP actionable genpanelen, men barnet uppvisar toxicitet (biverkningar) vid behandling och/eller uppfyller ChiCaP kriterier, tittar man på en klinisk panel med ca 150 gener. Hittas en mutation görs modifiering av behandling, genetisk vägledning, utredning av familjen, kontrollprogram vid behov.
- Om den kliniska panelen inte ger några svar, men det ändå finns en stark misstanke om medfödd ärftlighet så görs också i vissa fall helgenomsekvensering av föräldrarna.
- Alla barn ingår också i en parallell forskningsstudie där 800 gener studeras för att få mer kunskap om ytterligare gener som kan påverka behandling.
ChiCaP studien flödesschema. Illustration av Fulya Taylan.
